Vårt bröllop: Evelina & Johan

Text Brudparet Foto Catharina Grahn – @fotografcatharinagrahn, Mathias Grate – @mathiasgrate och Albin Wiklund 

Frieriet – Som ett kinderägg med flera önskningar

Vi träffades mitt i livet med allt vad det har inneburit. Vi är så glada över att vi vågade satsa på kärleken. Vi fick inte bara varandra utan blev också en stor och härlig bonusfamilj på sex personer, som efter några år blev sju när vår lilla dotter föddes och gjorde familjen komplett.

Att gifta sig var till en början inte helt givet för Evelina som varit gift förut. Men med tiden kändes det helt rätt att få dela en sådan lyckans dag med Johan och därför svarade hon självklart ja, när Johan gick ned på knä, den där kyliga majkvällen 2019.

Johan hade skickat ut en frågande Evelina på promenad och ringde sedan och sa att hon skulle titta i brevlådan på vägen hem. I brevlådan låg ett kinderägg i sin originalförpackning och det var en mycket förvånad Evelina som inuti ägget hittade ett pussel som sedan bildade en karta. Med den i handen fann hon senare Johan, i skogen, uppe på höjden, omgivningen av tända marschaller, som gick ned på knä och frågade ”vill du gifta dig med mig?”.

Förberedelserna – Vi tager vad vi haver

Vi hade inte så bråttom att gifta oss efter frieriet. Vardagen med fyra barn varannan vecka krävde sitt och vägen till ett syskon visade sig inte vara spikrak. Men så kom hon då till slut vårt lilla mirakel och då föll alla pusselbitar på sin plats.

Nu kände vi oss redo att planera för bröllop och det var självklart för oss att barnen skulle få vara med och dela vår stora dag. Att vi ville gifta oss i Värmland, i vårt älskade Hälle var också givet på förhand. I Hälle har vi under några år byggt upp vårt sommarparadis, med nybyggt fritidshus och vacker blomstrande trädgård.

Vi landade därför i att hålla festen i ett partytält i vår egen trädgård för att alla barnen skulle ha en frihet att komma och gå som de ville under festen. Tack vare flera snälla Hällebor fick vi låna stugor och hus runt om i Hälle där alla våra gäster kunde övernatta på själva bröllopsdagen.

Vi bestämde oss också tidigt för att ”det inte skulle vara så noga med detaljerna” och att ”vi tager vad vi haver” vilket gjorde hela planeringsarbetet lekfullt och lättsamt.

Veckan innan bröllopet – En hommage till nära och kära

På det hela taget flöt all planering på bra utan några större hinder eller problem på vägen. Men det är klart att det blev väldigt mycket på agendan den allra sista veckan. Partytält, bord och stolar skulle hämtas och sättas upp. Tältet och kyrkan skulle smyckas, borden dukas, maten inhandlas, förberedas och tillagas. Sådan tur det är då att vi har familjer som kunde ställa upp. Våra äldsta barn ryckte in med glädje och hjälpte till att duka och dekorera. Johans föräldrar stod för markservice och barnvakt och Johans mamma bakade flera olika sorters småkakor till minglet och bröd till middagen. Evelinas föräldrar packade bilen proppfull och transporterade grejer från Dalarna till Värmland både tur och retur.

Kvällen före bröllopet, när klockan var åtta, hade en tokstressad Evelina fortfarande inte ens plockat blommorna till buketten som hon sedan skulle binda själv. Men det löste sig det med. Med rosor från svärmor, blåbärsris från skogen, vallmo, luktärt och stjärnflocka från den egna trädgården tog det bara några minuter så var buketten färdig och blev precis så där spretig och brokig som bruden själv. Samtidigt anlände några tappra vänner och kavlade upp ärmarna. Ljud och ljus kom på plats, båten vi skulle åka i blev lövad, drycken blev kyld och hamburgarna till alla barnen blev grillade.

Klädseln – Återbruk och nytt i salig blandning

Evelina som ville ha en kort klänning, klickade först hem tre olika korta klänningar på nätet men ingen av dem kändes rätt att gifta sig i. Av en slump ramlade Evelina sedan över en spetsblus som hon gillade mönstret på och då föddes idén om att sy sin egen klädsel och så blev det. Blusen syddes om och av loppade gardintyger blev det sedan både en omlottkjol med volang och ett löstagbart släp. Halssmycket som Evelina bar är arvegods efter Johans mormor och på fötterna bar hon ett par bruna favoriter hon redan hade.

Johan köpte en ny kostym i en vacker grå ton och kombinerade den med bruna skor, vit skjorta och svarta hängslen. Flickorna skulle vara brudnäbbar och de två äldsta hittade varsin vit klänning med blå blommor och när vi sedan hittade en tredje variant till minstingen så var valet lätt. Grabbarna fick varsin skjorta i olika blå nyanser.

Bröllopstemat – Nånting lånat, nånting blått, nånting gammalt, nånting fått

– Vi hade inget utpekat tema, mer än att mycket gick i färgerna blått och vitt. Det som var viktigt för oss var att bröllopet skulle kännas familjärt, personligt och framförallt avslappnat. Det tycker vi att vi lyckades väldigt bra med. Evelina gillar loppis, återbruk, DIY och odling av egna blommor – vilket också kom att synas på bröllopet i form av dekor och blomsterarrangemang.

På de runda trädgårdsborden låg vackra linnedukar efter Johans mormor och de olika borden fick namn efter de olika Vasaloppskontrollerna eftersom Johan är en erfaren Vasaloppsåkare. På borden hade Johan sågat ut trärundlar från en tall med motorsågen som Evelina sedan smyckade med udda vaser och flaskor med blåbärsris och blåklint. Några av de sågade kubbarna användes också som tårtställning. Borden dukades av barnen med udda blåvitt porslin. I taket hängde blåvita vimplar av gammal tapet som Evelina och barnen hade tillverkat tillsammans.

Fotograferna – En dam och par i kungar

Evelina som varit gift förut hörde av sig till fotografen Catharina Grahn som hon redan på förhand visste skulle skapa magi bakom kameran och leverera fantastiska porträttfoton med mycket liv och känsla. Vi kunde inte ha blivit mer nöjda med det valet!

Sedan har vi också turen att ha inte mindre än två duktiga fotografer inom familjen.

– Mathias Grate är fotokonstnär och tar normalt sett inte bröllopsbilder men vi är så tacksamma att han tog med kameran och skapade de vackraste konstverk vi kan tänka oss.
– Albin Wiklund är egentligen röntgenläkare men också väldigt duktig fotograf och vi är så glada att vi bad honom att fota vigsel, mingel och fest. Albin lyckades fånga flera av de där unika, roliga ögonblicken som ingen tänkte på att fotografera.

Ceremonin – En liten bit av Värmland

Valet av vigselplats var också ett lätt val eftersom det, i den lilla byn Hälle, en bit in i skogen finns en unik plats som kallas Hällekyrkan och består av en kyrka mitt ute i naturen under ett klippblock.

När vi vandrade genom skogen möttes vi först av våra tre döttrar som var brudnäbbar. Den äldsta av dem bar mitt släp och de andra två kastade rosblad framför oss när vi gick in. Helt bedårande söt var vår lilla tvååring som tog sin uppgift på största allvar, med sin lilla korg i handen.

Väl framme, väntade våra två söner och den äldsta av dem läste en välkomstdikt. Sedan tog vigselceremonin vid och vi njöt extra mycket av de två duktiga musikerna som sjöng och spelade munspel och gitarr. En av solosångerna vi valt var Sven Ingvars – En liten bit av Värmeland och texten passade så fint in i vår vackra ceremoni.

Efter vigseln gick vi sist av alla ut genom skogen och där väntade alla gäster i en lång tunnel som vi passerade samtidigt som de kastade rosblad över oss. Alla våra gäster strålade av glädje ikapp med solskenet och sedan blev det kramkalas innan vi gick mot den lövade båten som tog oss via vattnet till mingel och fest.

Festen – Från kakbuffé till ballongdans

Eftersom vi hade så många barn närvarande på vårt bröllop hade vi först ett längre mingel med kakbuffé, popcorn, frukt och bubbel där alla barn kunde leka fritt och de vuxna mingla runt i det fina vädret.

Sedan tog middagen vid för de vuxna inuti partytältet och vilken middag det blev! Det var som att vara med i en liveshow där tal, spex och upptåg avlöste varandra ända till klockan var närmare midnatt. Vi hade aldrig kunnat föreställa oss att våra mammor, syskon och vänner hade hittat på så mycket roligt för oss. Våra bästa vänner Hanna och Maria gjorde ett fantastiskt jobb som toastmadames.

I inledningen på festen skojade Johan och sa att allting på denna fest är tillåtet – även ballongsdansen om någon kände för det – och det tog Johans bröder och fyrmänning fasta på. Middagen avslutades nämligen med en final, där dessa herrar tågar in med ballonger utan kläder och uppmanar Johan att rätta in sig i ledet. Sedan dansades ballongdansen medan alla andra i tältet, gamla som unga, tjöt av skratt och jag tror vi törs lova att det här är ett bröllop som ingen någonsin glömmer.

Kort om bröllopet:

Bröllopsdatum: 2024-07-13

Antal gäster: 65 (23 barn och 42 vuxna).

Vigselplats & Festplats: Hällekyrkan & Partytält vid sommarstugan i Hälle, Värmland.

Brudens kläder: En omsydd blus, egensydd omlottkjol med volang samt släp av olika loppade tyger.

Brudgummens kläder: Ljusgrå kostym, vit skjorta och hängslen.

Maten: Vi gjorde all maten utom tårtan själva. Förrätt: Gräslökspannacotta med räk- och gurksalsa på kavringsbotten. Varmrätt: Ugnsgratinerad fläskytterfilé med chilipesto och potatisgratäng. Efterrätt: Bröllopstårta.

Blommor: Evelina gjorde alla blomsterarrangemang och buketter själv av blommor från trädgården och blåbärsris från skogen.

Bröllopsfotografer:
Catharina Grahn – Facebook: @fotografcatharinagrahn
Mathias Grate – Instagram: @mathiasgrate
och Albin Wiklund

Morgongåvor: Det hade vi inte tid att tänka på. Vi gav det finaste vi vet till varandra då vi höll varsitt tal till varandra under bröllopsmiddagen istället.

Det bästa på er bröllopsdag?
Helt omöjligt att välja en enskild händelse;
– Barnen längst fram och musiken i kyrkan med munspel och gitarr som gjorde vigseln magisk.
– Båtturen på sjön i strålande sol när vi fick en liten stund för oss själva och känslan när vi kom fram till festplatsen och möttes av barnen som redan hade börjat bada. Då kände vi att vi verkligen hade lyckats skapa det där avslappnade bröllopet som vi ville ha.
– Våra bästa vänner Maria Waller och Hanna Ågren som gjorde ett fantastiskt jobb som toastmadames.
– Också alla fantastiska tal, spex och upptåg på middagen förstås.

Hur gick bröllopsplaneringen?
Överlag gick det väldigt bra även om den sista veckan blev en riktig pärs för att hinna med allt som skulle göras. Tack vare all hjälp från nära och kära och en skänk från ovan med det vackra vädret blev allting en succé!